livewithana

Ja, har försökt klara av ångesten dom här dagarna så gott det går.
Idag var jag på abc & pratade med min psykolog, kändes väldigt skönt.
Samtidigt som jag inte vet om jag kan göra det som bestämts, han sa att nu måste det ske
någonting! Så till sommaren har jag en målvikt på 45 kilo (enligt dom)
jag har verkligen ingen lust att gå upp till det, samtidigt som jag vill bli frisk & vet att jag måste.

I måndags hade jag lovat att ha en myskväll med min boy med kinamat & sånt.
Han förstår mig om jag inte vill, men jag känner att jag måste ibland försöka mer än vad jag orkar,
för hans skull.
Vi åt & det kändes helt okej under maten, men efteråt fick jag sån ångest. Pratade med honom & grät lite.
Resten av kvällen låtsades jag som ingenting, men när han somnat så gick jag upp & tränade..
Kändes som en lättnad, men samtidigt grät jag mig sedan till sömns för att jag är så dum som låter
ätstörningen ta över mig!


Älskar hennes stil & håret på denna bilden!